(Text och musik: Ola Magnell)
Livet är en cykeltur från nattens kärleksstund
Medan ljuset återvänder över Kalmarsund
Livet är en skog av färger i septembersol
Och ett frö som spirar under snön som föll ifjol
Livet är en liten tös som blir så kär i allt hon ser
Och en man som ler men inte vågar älska mer
Livet är en sång man minns från sommarn 65
Och en lång och lycklig dans
tills korna kommer hem
Livet är en simtur i augustimånens sken
Och ett styng av saknad
på ett ödsligt Österlen
Livet är en ångervecka efter alltför tunga rus
Och en melodi som föds ur havets vilda brus
Livet är en syster i en alltför tidig grav
I en värld som krävde mer
än nattens vila gav
Livet är att aldrig riktigt komma överens
Med att tiden här på jorden
har en bortre gräns
Livet är att ha en vän
som man kan tala med om Gud
Och att känna evigheten mot sin nakna hud
Livet är en spaning efter tiden som har flytt
Och en from förhoppning
om att börja om på nytt
Livet är vårt fria val att älska och försmå
Och att acceptera när man inte kan förstå
Livet är en ständig kris,
en hunger efter andlig spis
Och att vagt förnimma ett förlorat paradis